onsdag 26 april 2017

Camilla Davidsson - läst ..


... äntligen får jag väl säga!
Började på Pensionatet vid världens ände för över ett halvår sedan. Gick inget vidare ... inte beroende på Camillas underbara bok - nej, mitt ena öga kunde inte se vad det stod på raderna. Nu har jag kunnat korrigera glasen och kan läsa ganska obehindrat. Så värt!

Och som jag gillar Camillas sätt att skriva
och
storyn hon fått ihop är så galant.

Betyg: 5 av 5

Det ledde till att jag även ville gå vidare med uppföljaren:
Änglarna dansar i gryningen


Blev jag besviken?
Nähä - långt därifrån :)

Betyg 5 av 5

Det var extra härligt för mig - jag kunde se miljöerna särskilt tydligt.
Älskar Gotland ... en av många semestrar, för länge sedan, tog Dotra Mi och jag cyklarna från Fårösund på färjan till Fårö
Vi njöt av omgivningarna - trots regnet.

Och Mallorca!!
Där har jag vandrat i bergen ett otal gånger,
solat på stränderna, i poolerna
och
snorklat ofta, i havet - både på norra sidan (riktigt smultronställe!)
och
 på västra, i Pto. Sôllér, bortåt fyren till.
Ett år var det  m a n e t e r  där - stora som paraplyer, gula med flera meter långa 'trådar'. Jag skrek inne i snorkeln - vilket konstigt ljud det blev.
Suck - allt det där var förr i tiden - men, minnena är starka
och
det var så underbart att få lägga till nya bilder genom Camillas senaste bok.
Som jag längtar efter nästa och ... nästa ...

Blev rent av sugen på att skriva feelgood 
- hur det nu ska gå till med mina lagrade trauman som jag gärna vill dela med mig av.
Men, vem vet - kanske kan jag ha några samtal med författarkollegor - de kanske sitter med en trollformel som skulle passa?

Camilla Davidsson - fortsätt skriva - Go For It <3  

tisdag 4 april 2017

Rehab ... fortsättning: JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAaaaaaa!!!

Jag fick min önskan uppfylld - en plats på Bragée Rehab!!!


Efter drygt tre timmar med utfrågningar av tre personer, en i taget, och 
en konferens om mitt tillstånd, person och inställning
var det klart.
Vilken otrolig spänning det var innan jag fick beskedet av läkaren.


I hela NIO veckor, varje eftermiddag ska jag vara där på Karlavägen 100.
Start redan på måndag 10 april!!

För min del är det här en enorm sporre vad gäller att handskas med min kroniska smärta.
En smärta/smärtor som sedan en massa år är väl dokumenterad.
Inget flum på något sätt.

Det jag hoppas på är att jag ska kunna gå ner i dos, vad gäller de smärtstillande, receptbelagda mediciner som jag tagit i många år
och 
som jag tyvärr varit tvungen att öka på i både dos 
och
med flera preparat sedan i februari 2016.
Den ökningen upplever jag som ett stort nederlag.
Mitt mål är att komma ner i mindre än hälften mot vad jag nu tar varje dag.

På mina papper som jag fick med mig hem idag, finns ett underlag, för bland annat:

Multdisciplinär utredning ingår under rehabperioden:
Denna syftar till att fastslå smärttyp, stresspåverkan, samt ge underlag för lämpliga nivåer i fysisk träning.
Denna innefattar:
Laboratorieprover, utvalda.
Trycktröskelmätning.
Konditionstest.

Redan på torsdag ska jag till labbet och ta en mängd prover
och
samma förmiddag ska jag på ett inbokat läkarbesök.
Vad det innebär, vet jag inte än ... återkommer om det.

Min tanke här på bloggen - är att berätta om både positiva och negativa erfarenheter av den här, för mig unika - rehab-resan.


Min sk Hälso-Hund TexRazz har hittills varit ett ofantligt stöd
och
nog tänker jag att det ska fortsätta så <3
Han har hållit mig över vattenytan 
och
med minimum tre promenader om dagen - oavsett hur jag haft det ur smärtsynpunkt - har gjort att jag inte bara varit en "smärtperson" utan även både matte, författare och novellist.
Det kommer att vara underbart att få komma hem till honom under mina nio rehabveckor
och
gå ut på promenad/er
med
en matte som vartefter kommer ge honom ännu mer kvalitetstid.



söndag 2 april 2017

Egenremiss till Bragée Rehab ...



...skickade jag in i mitten av februari 2017.
Jag gjorde det själv eftersom min nya läkare var osäker på hur tillvägagångssättet var, med tanke på min ålder tyst säg inget!


Lyckan spirade i bröstet den dagen jag blev kallad till Rehab på en gruppinformation, den 28 februari.
Inför den hade jag fått en hel packe med papper där jag skulle fylla i svaren på olika frågor. Mycket omfattande.


Hela packen med frågor 'rättades' samtidigt av annan personal än den kvinnan som höll i själva informationen.

En del i gruppen fick tillbaka sina frågepapper för att de inte var korrekt ifyllda.
Mitt namn ropades upp, hjärtat bankade ... men, jag hade fyllt i allting rätt - ingen bakläxa.

Vartefter vi fick veta mer om hur själva *rehabbiten skulle gå till, var det en del som skruvade på sig.
Det *handlar om att under åtta veckor - delta varje dag. Antingen i en förmiddagsgrupp eller dito på eftermiddagarna.
8 - 12 eller 12 - 16.
Vi skulle tänka efter noga om vi var beredda att delta eller enbart få en bedömning.
Och om vi ville tillhöra förmiddags- eller eftermiddagsgruppen.
Även - om vi kunde ställa upp på kort varsel.

Jag hörde en del som muttrade ... "nej, det låter för tungt ... omständligt" ... mm.

Vi hade också fått veta, att om vi skulle delta så måste vi vara sjukskrivna på heltid - gäller ju inte mig tyst säg inget!
De på Rehab skulle vara behjälpliga med att sjukskriva.

Jag gick hem och önskade av hela mitt hjärta att jag skulle få en plats, i en eftermiddagsgrupp.
Snarast möjligt.

Sedan var det ungefär som när man skickat in sitt manus till förlag = väntan!

I onsdags den 29 mars ringde en kvinna från Rehab och frågade om jag kunde komma på ett bedömningssamtal redan på fredagen!!
Klart jag kunde :)
I fredags fick jag träffa en socionom EJ, som i sin bedömning inte kunde se något hinder för att jag skulle få en plats.
Tjohooo - en av fyra avklarad med positivt resultat :) :) :)

Återstår *tre som ska lägga sin 'röst' för eller emot.
Dem ska jag träffa redan i övermorgon, på tisdag den 4/4 alltså!!
* Smärtläkaren
* Fysiologen
och
* Psykologen

Måtte det bli fyrtal på JA-sidan. 




Bragée Rehab finns på Karlavägen 100

Någon som minns tv-programmet:
Arga-doktorn?
Det är han som är Bragée :)

Fortsättning följer ...

söndag 5 mars 2017

Att skriva sönder ett manus ...


... går nog.

Därför skrev jag igår kväll ett nytt, nej - annat skelett än tidigare.
Det blev 7 st handskrivna A4:or.

Back to basic, alltså!

Ska skriva in dem i ett dokument.
Dela upp allt i naturliga episoder där berättelsen så kräver.

Tidigare har jag haft allt i huvudet, men min inställning har över tid förändrats en del, plus att jag behöver ta hänsyn till nya fakta.
Fakta jag inte tidigare hade tillgång till.
Det kittlar faktiskt lite i magen!

När skelettet är klart är det dags att klä på det med detaljer.
Gestalta, skriva dialoger, få till former, dofter och färger.
Platser och miljöer.

Där ligger nog min styrka vad gäller skrivandet tillsammans med språket och tonen.


Som vanligt är det ingen feel-goodroman jag skriver.
Min önskan är att skriva en bok som tidigare inte finns i den inriktning jag tänker mig.

Måtte jag klara det ... för den kommer att behöva läsas och hjälpa många, många att få bekräftelse så att de kan gå vidare i sina liv.

Nyfiken?






måndag 27 februari 2017

På natten lämnade Han plats till Henne och mig ...


... som den gentleman han är.

Den prickiga Miss Dayz låg däremot nära, nära - första natten - alltså skulle Han också fått plats. Men, det skulle aldrig falla honom in.
I vanliga fall brukar Han 'natta' mig en stund, sedan hoppar han ner och lämnar sängen till mig.
Idag är den söta, prickiga fröken på sitt dagis.
Han, Hon och jag tog bussen från Odenplan ... det gick hur fint som helst.
Han la huvudet i knät (Han brukar göra så inom stor-flocken) men, på bussen idag, på en okänd man - tror mannen behövde det.
Henne ska jag hämta på dagis i slutet av veckan.
Antagligen sover Hon nära den natten också - vi får se.
Brukar du ha något djur i sängen?

onsdag 22 februari 2017

Min store-lille sonsons röst är inte ...


... som den var då jag tog bilden för en del år sedan.

När höstterminen 2017, har startat blir Han tonåring <3

Fattar knappt vart tiden tagit vägen.

Minns som igår när jag var på Ikea i Gävle - stod i kassan och mobilen ringde.
Min Son sa: "Nu kommer snart mitt barn ... "

Och strax efter kom min Sonson ut i världen <3

Jag träffade honom första gången på hans tredje dygn.
Såå fin <3
"Hej, det är jag som är din farmor."
Han tittade med sina stora blå in i mina med samma färg.

Hans röst förändras nu ... målbrottet - vilket innebär att hans barnröst - så vacker och söt - får bevaras i mitt minne.
Det ska bli så roligt att få möta hans 'färdiga' röst sedan.

Jag antar att det får bli en väldoftande deodorant i födelsedagspresent på 13-års dagen - nu är han ju dessutom i duschåldern.


Älskade John - det var ett bra tag sedan du var brandman <3


söndag 5 februari 2017

Skulle skriva i manus två och öppnade ...


... dokumentet.

Tomt!!

Jag som alltid, alltid sparar och skickar det via e-post till mig själv.
Och där fanns det inte.

Jag tar det som en vink att det ändå skulle petas sönder.
Nu blir det till att pussla i de äldre dokumenten ikväll imorgon.

Brukar du också klanta dig så här??
Hoppas inte det!