Målet är Vasastan. Nedräkningen har börjat ...

(Foto: Ebba Range, fråga om du vill låna)

... men, än hänger kristallkronan kvar i köket.

Den är till stor glädje, det går inte att låta bli att le när novembersolen spelar genom prismorna.

Tavlorna har att göra med mitt ursprung. 

Från Rügen (Svenska Pommern) på mammas sida 

och

Sörmland på pappas sida.

Farmor och farfar var statare och visste värdet av allt som fanns i jorden, även om det ibland var det lilla.

(Tack, Dotra Mi!)

Alla böcker som jag ska ha kvar är nerpackade i kartonger

och

en hel mängd böcker som jag sorterat ut 

och 

som ska till Erikshjälpen sedan, ligger i papperskassar

i förrådet.

Det som tar mest tid för mig är sortering, sortering ...

Som alla tidningar, fönsterkuvert (ska halshugga den som uppfann dem - får ju inte kasta dem i vanliga pappersmojen!!!) 

och

alla dessa papper med mitt namn på ... inte bara som adressat utan också redan ifyllt längre ner, både en och två gånger (hatar!!!)

I vanliga fall brukar jag hålla undan dylikt - men 2015 och 2016 har varit fyllt med sjukdomar av allehanda slag.

Senaste åtta månaderna - först fötterna/vristerna

och som grädde på moset - ryggen.

Så, sådant som inte är alldeles nödvändigt att åtgärda för stunden blir så klart liggande ... inte klokt hur mycket det blir fastän jag inte ens tar emot reklam.

Hur gör du?

Sorterar du (normala fall) vartefter eller sparar du tills det inte går längre?